Lillebror ringde mig för några timmar sedan. Så här lät samtalet =)
Fabbe -Tjena, är ni hemma?
Jag – Ja, visst är vi det! Vadå ?
Fabbe – Ehh, skulle du kunna klippa Nicholas?(mitt syskonbarn)
Jag – Whiiii!! Nja, det vet jag inte, med hans kalufs :S
Fabbe – Ja, men du klippte ju mig när vi var små och nu har jag varit runt och försökt få en tid, men det var inget drop in idag….
Jag – Haha, ja det gjorde jag ju för typ 100 år sedan. Nu blir jag nervööös.
Fabbe – Ah! det fixar du..
Jag – Ja, kom hit så kan jag i alla fall titta på håret, så får vi se.
Fabbe – Vi är redan på väg.
Jag – Haha. okej.
Nicholas kommer så in med världens kalufs typ 700 kg hår (känns det som) . Herre Guud! Vågar jag börja i detta, undrar jag. – Det ska vara ganska kort, säger Fabbe då. Hmm! Okej, jag ger mig på det. – Men varför klippa nu undrar jag. – Tja, det är skolfoto på G snart säger lillbror då. Jaha, där blev man ju inte mindre nervös Haha!! :/ Men nu så här efteråt ångrar jag att jag inte tog ett kort innan jag började re i detta ostyriga hår. Alltså, han har verkligen hur mycket och tjockt hår som helst. Men det blev ändå ganska bra för att inte var någon frisör kan jag tycka =))
Vad tycks?!
Inte helt fel tyckte Nicholas.Han fick ju en klubba på köpet =) Och han blev nöjd med sin nya frilla =)
Så här blev det i nacken =)
Huvudsaken är att Nicholas själv blev nöjd. För det blev han. Och jag kan nu pusta ut. Faster kan hjälpa till i nödsituationer minsann =)))
